man vet är hemma, för stan är likadan

just nu har jag krupit ner med min bebis (nej jag är fortfarande singel, det är datorn jag snackar om) och ligger och bara myser. lyssnar lite på damien rice och thåström, och tänker.
jag har spenderat största delen av dagen med filippa, jag orkar inte skriva så mycket, men hade det mysigt med henne som vanligt :)

tänkte att jag skulle lägga in en liten låt också, även om jag antagligen är den sista personen på jorden att upptäcka den.
men seriöst, damien rice har en förmåga att ta sig rakt in i hjärtat på mig, inte sällan tårarna bränner lite töntigt bakom ögonlocken...

the blower´s daughter - damien rice






no love, no glory?



kram puss
puss kram

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0