Överanalys
Jag tror att jag har kommit på vad mitt problem är, om man nu får kalla det ett problem. Jag tänker nog för mycket. Grubblar, vrider och vänder på precis allt som går att grubbla, vrida och vända på.
Nästan allt med andra ord. Jag kan inte släppa något för fem öre för då ligger det ständigt och oroar. Överanalyserar. Det är lätt att bli lite trött då.
Jag är just nu inne i en sån period, där jag har haft så mycket att tänka på att det liksom slog över, jag ramlade lite med näsan ner i gruset och nu grubblar jag, vrider och vänder, förstås på hur jag ska borsta av gruset från knäna skaka lite på huvudet och ta mig upp.
Och nu har jag alltså gjort det igen, hela det här inlägget är ju värsta praktexemplet.
Puss Kram
Kram Puss
Nästan allt med andra ord. Jag kan inte släppa något för fem öre för då ligger det ständigt och oroar. Överanalyserar. Det är lätt att bli lite trött då.
Jag är just nu inne i en sån period, där jag har haft så mycket att tänka på att det liksom slog över, jag ramlade lite med näsan ner i gruset och nu grubblar jag, vrider och vänder, förstås på hur jag ska borsta av gruset från knäna skaka lite på huvudet och ta mig upp.
Och nu har jag alltså gjort det igen, hela det här inlägget är ju värsta praktexemplet.
Puss Kram
Kram Puss
Kommentarer
Postat av: Ola
Hej Amanda!
Bästa resonemanget jag läst!!! Skarpt!
Postat av: Elin/Sugar
Hm, jag känner igen mig. Jag tänker alltid för mycket D:.
Postat av: louise fredin
precis så känner jag med numera, om precis allt känns det som.
så fort jag är själv så börjar jag tänka en massa, inte possitivt, det slutar alltid med att jag blir deppig avv allt..! uch
Trackback
