Fred(r)agen

Kände mig lite needy igår så jag åkte till Johanna och klagade av mig lite. Jag vet inte hur jag skulle kunna få fram hur glad jag är över mina vänner, bara att lyfta på luren eller försiktigt läcka ut på sms att ett sammanbrott är nära, så står de där. Redo med mys-kramar och tålmodiga öron även om klockan skulle råka vara två på natten. Alltid någon i ryggen, och det KÄNNS SÅ JÄVLA BRA!

Vaknade upp hos Johanna idag och satt och pluggade ett tag där, människan ville inte vakna och är lite krasslig så jag lät henne va, åkte hem, sprang en runda och tryckte i mig ett ton pasta med ketchup och parmesan till lunch.

Nu åker jag till skolan för en liten bit fysik och en liten bit matematik, sen får vi sa var dagen tar oss.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0