Dedicated to the Dearest plumber of mine
Ni vet att man kan bli sådär opepp så man bara skulle vilja köra ner knytnäven i halsen på varenda människa som försöker muntra upp, och spöa upp varenda pensionär, och nypa små barn i smyg, och annat hemskt som man egentligen inte berättar?
Jag kan i alla fall bli det, och jag vet inte om det här inlägget från en utav mina allra finaste vänner var skrivet i något sådant tillstånd. Men kanske lite?
Jag är i vilket fall bara tvungen att lägga ut en anteckning som jag gjort i min mobil för ett tag sen och som var meningen att hamna här på bloggen men som glömdes bort lite. Det var när vi var på festivalen Way Out West:
(Nu blir det internt, jag vet, men jag kommer ändå aldrig bli någon bra storbloggare.)
"Denna ständiga coolhetshets som finns överallt. Man måste liksom chilla järnet och verka dölugn, även om så självaste döda Michael Jackson skulle dyka upp moonwalkandes i ens eget vardagsrum.
Det är så tråkigt. Jag blir hysterisk på Håkan Hellström-konsert. Jag visar det också för jag orkar inte tänka på var folk runtomkring mig placerar mig på sin tuffing-lista. Eller jag försöker intala mig det i alla fall.
I helgen har jag lyckats väldigt bra och jag tror till stor del att det beror på mitt fantastiska sällskap Josefine Hultgren.
Det är en männsika värd att beundra ska jag be att få tala om. Nej, den tjejen sätter man sig inte på i första taget och en alldeles jättefin vän är hon dessutom. Jag placerar henne jättehögt på min tuffing-lista, även fast hon kan vara ganska hysterisk"
Så i ett försök att inte vara med i spelet Josse, hjälper du verkligen mig. Tänkte bara säga det.
Jag kan i alla fall bli det, och jag vet inte om det här inlägget från en utav mina allra finaste vänner var skrivet i något sådant tillstånd. Men kanske lite?
Jag är i vilket fall bara tvungen att lägga ut en anteckning som jag gjort i min mobil för ett tag sen och som var meningen att hamna här på bloggen men som glömdes bort lite. Det var när vi var på festivalen Way Out West:
(Nu blir det internt, jag vet, men jag kommer ändå aldrig bli någon bra storbloggare.)
"Denna ständiga coolhetshets som finns överallt. Man måste liksom chilla järnet och verka dölugn, även om så självaste döda Michael Jackson skulle dyka upp moonwalkandes i ens eget vardagsrum.
Det är så tråkigt. Jag blir hysterisk på Håkan Hellström-konsert. Jag visar det också för jag orkar inte tänka på var folk runtomkring mig placerar mig på sin tuffing-lista. Eller jag försöker intala mig det i alla fall.
I helgen har jag lyckats väldigt bra och jag tror till stor del att det beror på mitt fantastiska sällskap Josefine Hultgren.
Det är en männsika värd att beundra ska jag be att få tala om. Nej, den tjejen sätter man sig inte på i första taget och en alldeles jättefin vän är hon dessutom. Jag placerar henne jättehögt på min tuffing-lista, även fast hon kan vara ganska hysterisk"
Så i ett försök att inte vara med i spelet Josse, hjälper du verkligen mig. Tänkte bara säga det.
Kommentarer
Postat av: bonden
Du får mina tårar att rulla och mitt ansikte att le.
Dom kommer aldrig sätta sig på varken dig eller mig Amanda.
Nu skickar jag en enorm kram till dig, du fina, underbara, söta, hamburge-gurk ätande Amanda. Min Amanda som alltid kommer finnas till och ge mig både tro, hopp och kärlek. Så som jag vill finnas till för dig.
( och inget ''<3'' i världen är stort nog så därför skriver jag inget. )
Trackback
